konsert

Aktuellt

Här hittar du aktuella nyheter som rör Kulturanalys verksamhet.

Studieförbundens deltagare i kulturprogram ökar över tid. Under 2015 hade studieförbundens kulturprogram 20 miljoner deltagare. Flest deltagare har arrangemang inom området musik, dans och dramatik. Det visar en ny statistikrapport om studieförbundens verksamhet från Myndigheten för kulturanalys.

- Kulturaktiviteterna inom studieförbundens verksamhet är betydande, såväl i bredd som omfattning. Musikutövande utmärker sig särskilt då det är den dominerande kulturaktiviteten inom studieförbunden, säger Daniel Gustafsson, utredare och statistiker på Myndigheten för kulturanalys.

Statistiken visar även på regionala skillnader. Under 2015 förekom det flest arrangemang inom studieförbunden i de mer befolkningsrika länen. Men sett till antal arrangemang per invånare så var det flest i Västerbottens län.

- Då vi tar hänsyn till antalet invånare per län ser vi att det anordnats klart minst antal studiecirklar och kulturprogram i Stockholms län, flest antal studiecirklar och kulturprogram anordnas i mindre befolkningsrika län. Västerbotten är det län som har flest aktiviteter per invånare, säger Daniel Gustafsson.

En majoritet av deltagarna i studiecirkelverksamheten är kvinnor (56 procent). Närmare en femtedel av deltagarna i studiecirklar hade utländsk bakgrund. Deltagare med högre utbildning liksom äldre deltagare var totalt sett överrepresenterade.

Statistiken visar att de tio studieförbund som finns idag sammantaget står för en mycket omfattande bildnings- och kulturverksamhet i samhället. Enbart i studiecirklarna deltog 2015 cirka 1,7 miljoner deltagare. I verksamhetsformen Kulturprogram var deltagarna/besökarna cirka 20 miljoner och i Annan folkbildningsverksamhet var antalet deltagare ungefär 740 000.

Rapporten Studieförbund 2015 ger en översikt över studieförbundens verksamhet utifrån tillgänglig statistik mellan 2002-2015, med särskilt fokus på verksamhetsåret 2015. Den bygger på de uppgifter som studieförbunden samlar in och som hanteras av SCB. En viss tonvikt i rapporten har lagts på att visa utvecklingen sedan början av 2000-talet. Rapporten finns för nedladdning här.

Läs mer

Länsteatrarnas verksamhetsanslag har urholkats av lönekostnadsutvecklingen, vilket försämrat möjligheterna att anställa personal. Det framgår av den nya rapporten Dramatiska villkor från Myndigheten för kulturanalys, som undersökt det ekonomiska handlingsutrymmet hos länsteatrarna mellan åren 1980 – 2015.

De offentliga verksamhetsanslagen – statliga, regionala och kommunala – till länsteatrarna minskade från 1991 och framåt när de justerats med lönekostnads-index. Det innebär att de ekonomiska förutsättningarna att anställa personal har minskat över tid. Urholkningen av de offentliga anslagen började 20 år innan kultursamverkansmodellens införande.

- Vi har studerat länsteatrarnas ekonomiska situation över en längre tidsperiod, vilket gör att vi kan se om kulturens ekonomiska situation i dag är kopplad till kultursamverkansmodellen, eller till en utveckling som har pågått under en mycket längre tid. Vi kan konstatera att kultursamverkansmodellen inte är förklaringen till att anslagen började urholkas, den processen inleddes långt tidigare, säger Klara Tomson, utredare vid Myndigheten för kulturanalys.

Trots att länsteatrarna har fått lägre köpkraft över tid anlitar de fler personer, även om antalet fast anställda blivit färre över tid. Vidare visar rapporten att den administrativa personalen har ökat i relation till den konstnärliga personalen på länsteatrarna. Antalet årsverken utförda av konstnärlig personal har minskat fortlöpande mellan 1990-2015. Under samma tidsperiod har den administrativa personalen ökat något.

- Rapporten pekar på att de ekonomiska förutsättningarna för att anställa personal minskar, då anslagen till viss del äts upp av löneutvecklingen. Vi ser i studien att länsteatrarna över tid tenderar att anlita fler på frilans och på kortare anställningskontrakt, något som kan tänkas få konsekvenser för såväl arbetsmiljön som den konstnärliga verksamheten, säger Sverker Härd, myndighetschef, Myndigheten för kulturanalys.

Rapporten Dramatiska villkor analyserar hur det ekonomiska utrymmet att bedriva verksamhet vid landets länsteatrar har utvecklats från 1980 till 2015. Rapporten besvarar frågor om länsteatrarnas inkomster och utgifter, verksamhetsbidragens utveckling samt personalstyrkans storlek och sammansättning över tid. Rapporten finns för nedladdning här.

Läs mer

Museer i siffror

20 december 2016

År 2015 gjordes cirka 26,5 miljoner museibesök i Sverige på museer med mer än en årsarbetskraft, vilket är en ökning av besök jämfört med föregående år. Uppgifterna publiceras i Museer 2015 av Myndigheten för kulturanalys.

Vid de centrala museerna gjordes under 2015 7,2 miljoner besök. Kommunala museer hade 5,2 miljoner besök och regionala museer hade drygt 4,5 miljoner besök år 2015. Övriga statliga museer har små förändringar av besök över tid och rapporterade cirka 1,8 miljoner besök under 2015. Vid museer som i rapporten kategoriseras som övriga museer gjordes sammanlagt 7,9 miljoner besök.

Besök av barn och unga uppgick till 28 procent av det totala antalet besök på museer med mer än en årsarbetskraft.

Rapporten innehåller utöver statistik om museibesök från 2003 fram till 2015 även uppgifter om årsarbetskraft, intäkter och kostnader vid museerna. Av rapporten framgår att:

  • ŸÅr 2015 utfördes 5 968 årsarbetskrafter på landets museer som har minst en årsarbetskraft.
  • ŸBland personalen på museer med minst 10 årsarbetskrafter har alla museikategorier fler årsarbetskrafter som utförs av kvinnor (59 %) än män (41 %).
  • ŸDe samlade intäkterna för museer med mer än en årsarbetskraft uppgick 2015 till 5,5 miljarder kronor och kostnaderna uppgick till 5,6 miljarder kronor.
  • ŸÖver perioden 2003–2015 har alla museikategorier en stigande utveckling av både intäkter och kostnader. De centrala museerna har haft den procentuellt största ökningen av både intäkter och kostnader.

Museer 2015 är en sammanställning av uppgifter om de svenska museernas besök, årsarbetskrafter och ekonomi. Statistiken baseras på en enkätundersökning som gått ut till 1 736 museer som uppfyller ICOM:s definition av museum.

I årets undersökning har många museer rättat tidigare inlämnade uppgifter eller kompletterat, där det saknats uppgifter under tidsserien, vilket innebär en påtaglig kvalitetsförbättring i statistiken och att tidigare publicerade uppgifter för åren 2003–2014 har reviderats.

Rapporten Museer 2015 finns för nedladdning här.

Läs mer

Kulturanalys Norden är ett nytt centrum för ökad kunskap om kulturlivet i Norden som inrättas av Nordiska ministerrådet. Myndigheten för kulturanalys har fått uppdraget att bygga upp och ansvara för det. Läs mer på kulturanalysnorden.se.

Kulturanalys Norden har i uppdrag att ta fram statistik och kunskapsunderlag som är till nytta för beslutsfattare som vill utveckla den nordiska kulturpolitiken och stärka det nordiska kulturlivet. Genom statistik och analys belyser vi viktiga frågor om villkoren för det nordiska kulturlivet.

- Under det första verksamhetsåret kommer Kulturanalys Norden framförallt att undersöka och belysa frågor som rör mångfalden inom kultursektorn i Norden, liksom kulturlivets möjlighet att bidrar till integration och inkludering. En annan viktig uppgift för oss den första tiden är att sammanställa befintlig och jämförbar nordisk kulturstatistik som är av kulturpolitisk relevans. Vår förhoppning är att vi ska kunna bidra med kunskap som utvecklar Nordens kulturliv, säger Karolina Windell utredare på Kulturanalys och verksamhetsledare för Kulturanalys Norden.

- Kulturen och kulturpolitiken rör sig ständigt över landgränser och det finns mycket att vinna på att även kunskapen gör detsamma. Inrättandet av Kulturanalys Norden är därför en positiv och spännande nyhet för både det nordiska kulturpolitiska samarbetet och för aktörer i våra respektive länder, och vi är naturligtvis väldigt glada över att ha valts ut att ansvara för det här uppdraget, säger Sverker Härd, myndighetschef, Myndigheten för kulturanalys.

För mer information, kontakta Karolina Windell, telefon 08-52 80 20 04.

Läs mer

Kulturanalys har fått ett tillfälligt nordiskt uppdrag och söker nu en utredare/statistiker med inriktning på kulturstatistik, dnr 2016-115. För utförlig jobbeskrivning klicka här.

Du är välkommen med din ansökan, innehållande personligt brev och CV, senast den 24 januari 2017 till info@kulturanalys.se. OBS förlängd svarstid! Urval kommer ske löpande. Ange tjänstens diarienummer vid din ansökan.

Läs mer

Mellan passion och administration – en (o)möjlig balansgång?

 

En kulturpolitisk dag om kulturinstitutioners handlingsutrymme

 

På årets kulturpolitiska dag blickar vi både bakåt och framåt i tiden och lyfter frågor om förutsättningar för konstnärlig verksamhet på landets kulturinstitutioner. Hur ser det konstnärliga handlingsutrymmet ut i relation till de ekonomiska förutsättningarna? Hjälper eller stjälper den kulturpolitiska administrationen konstnärerna? Hur påverkas konstnärer och kulturinstitutioner av att andelen frilansare tycks öka och de fasta anställningarna minska? Till vår hjälp att diskutera dessa frågor har vi en aktuell studie av länsteatrarnas ekonomiska utveckling under de senaste 35 åren. Därtill har vi bjudit in några av de mest kunniga och engagerade experter för att samtal om förutsättningarna för konstnärlig verksamhet på kulturinstitutioner.

Panel: Konsten att göra storverk med en ekonomisk svångrem

Ny statistik visas att statens kulturanslag har ökat sedan 2006. Samtidigt hörs röster om att anslagen till kulturen urholkas och att kulturinstitutionernas uppdrag växer. Hur hanterar kulturens ledare denna ekvation?

Panel: Skådespel på entreprenad 

Kulturanalys rapport visar att de ekonomiska ramarna för att anställa personal på länsteatrarna har blivit snävare. Antalet fast anställda skådespelare har minskat, medan visstidsanställningar och frilansare tycks ha ökat. Vad får det för konsekvenser för ledarskapet, den konstnärliga verksamheten och för arbetsmiljön på teatrarna?

Panel: Konstnärlig frihet och ökad administration

Under de senaste åren har vi återkommande hört att New Public Management letat sig in i kultursektorn. Kulturanalys rapport bekräftar att antalet årsverken utförda av fastanställda administratörer ökar, medan konstnärlig personal minskar vid länsteatrarna. Vad beror den ökade administrationen på inom kulturinstitutioner? Och vad får den för konsekvenser för den konstnärliga verksamheten?

Tid: Fredag den 20 januari,  kl. 9.30-15.30

Plats: Bygget fest och konferens, Norrlandsgatan 11 4 tr, Stockholm

Anmälan: Senast onsdagen den 11 januari till anmalan@kulturanalys.se. Lättare lunch och kaffe ingår. Vänligen meddela eventuella kostönskemål.

Deltagandet är kostnadsfritt, men eventuell avanmälan måste ske senast 12 januari, annars faktureras en avgift på 300 kr.

Välkommen!

Läs mer

Idag publiceras Värdar eller väktare?, fortsättningen på Myndigheten för kulturanalys mycket uppmärksammade rapport om hot mot författare och konstnärer. I den nya rapporten undersöks hur uppdragsgivare inom konst och litteratur agerar för att hantera och förebygga hot och våld.

Rapporten Hotad kultur? som presenterades i april i år visade att var tredje konstnär och författare någon gång utsatts för hot, våld eller trakasserier. Den uppmärksammade också att konstnärer och författare till skillnad från många andra yrkesgrupper som utsätts för hot ofta saknar det tydliga arbetsmiljöskydd som fast anställda har. Uppdragsgivarnas roll lyftes fram som särskilt betydelsefull men det konstaterades samtidigt att det verkar finnas en osäkerhet kring hur deras ansvar egentligen ser ut.

Mot bakgrund av detta har Kulturanalys genomfört undersökningen Värdar eller väktare? som bygger på intervjuer med företrädare för konsthallar, förlag, kulturredaktioner, bibliotek och museer. Den visar att:

  • Erfarenheterna och sätten att hantera eventuella hot varierar mellan olika typer av uppdragsgivare. Exempelvis beskriver de större institutionerna i högre grad än de mindre att de har rutiner för riskbedömning inför publika arrangemang. De har också ofta upparbetade kontakter med polis och övriga rättsväsendet.
  • När hotfulla händelser förekommer på konstområdet riktas de vanligen mot ett visst verk eller institutionen medan det på litteraturområdet oftast är den enskilde författaren som drabbas.
  • Hot och trakasserier mot kultur drabbar inte bara skaparna utan även yrkesgrupper som bibliotekarier och utställningsvärdar på museer.
  • De intervjuade uppdragsgivarna har ett stort engagemang för de konstnärer och författare de arbetar med, men det juridiska ansvaret är oklart och frågan upplevs som komplicerad.
  • Uppdragsgivarna ser sitt säkerhetsarbete som ett sätt att skapa trygghet för konstnärer, författare och övrig personal och att därigenom upprätthålla yttrandefrihet och konstnärlig frihet.
  • Det kan finnas en spänning mellan säkerhetstänkande och öppenhet som ställs på sin spets om budgeten inte räcker till för både värdar och väktare.
Rapporten Värdar eller väktare? finns för nedladdning här.
Läs mer