konsert

Aktuellt

Här hittar du aktuella nyheter som rör Kulturanalys verksamhet.

Rapporten Kulturanalys 2017, som Myndigheten för kulturanalys idag överlämnar till regeringen, innehåller en lägesbedömning av hur kulturområdet utvecklas i relation till de kulturpolitiska målen.

Av rapporten framgår att deltagandet i kulturlivet är brett förankrat bland medborgarna. Den vuxna befolkningen ägnar sig ofta och mycket åt kulturupplevelser – framförallt film (97 procent), musik (92 procent) och bokläsning (86 procent). Men möjligheten att ta del av kultur begränsas på grundval av individers socioekonomiska bakgrund, och andra faktorer som kön, utbildning och bostadsort.

- Det är glädjande att kulturdeltagandet är fortsatt brett förankrat bland befolkningen. Men samtidigt ser vi att det främst är medborgare från större städer och från de mest gynnsamma förhållandena som tar del av professionell scenkonst och konstnärlig kultur, säger Katharina Tollin, utredare vid Myndigheten för kulturanalys.

- Att kulturdeltagande är avhängigt individers bostadsort, utbildning, kön och socioekonomiska bakgrund är självfallet problematiskt, och ligger inte i linje med politikens mål att alla ska ges möjlighet till kulturdeltagande. Vi menar därför att det krävs ökade politiska insatser och prioriteringar mot dessa områden, säger Sverker Härd, Myndighetschef på Myndigheten för kulturanalys.

Rapporten visar bland annat att:

  • Andelen som varit på bio har ökat från 60 procent 1989 till 67 procent 2015.
  • Teaterbesöken minskar över tid (från 47 procent 1989 till 40 procent 2015).
  • Vuxnas läsvanor är relativt stabila över tid, men allt färre läser bland de unga i åldersgruppen 16–24 år.
  • Den regelbundna läsningen har minskat mer bland unga kvinnor, än i andra grupper (från 40 procent 1989 till 30 procent 2015).
  • Under 2015 deltog cirka 630 000 unika deltagare (individer) i studieförbundens studiecirklar.
  • Av Sveriges 290 kommuner erbjuder alla musik- och kulturskola till invånarna, utom 7 kommuner. I 13 kommuner är musik- och kulturskolan avgiftsfri.
  • Folkbiblioteken har minskat i antal, från 1 539 år 1995 till 1 145 år 2015. De regionala skillnaderna är stora, när det gäller öppettider och avstånd till närmaste bibliotek.

Rapporten Kulturanalys 2017 är ett regeringsuppdrag och är myndighetens samlade uppföljning och årliga bedömning av läget i relation till de kulturpolitiska målen. Årets analys och bedömning är i första hand baserade på de undersökningar och sammanställningar som myndigheten genomfört och publicerat under 2016. Hela rapporten finns att ladda ner här.

Läs mer

Kulturanalys årsredovisning för verksamhetsåret 2016 är nu inlämnad och kan laddas hem här.

Läs mer

Studieförbundens deltagare i kulturprogram ökar över tid. Under 2015 hade studieförbundens kulturprogram 20 miljoner deltagare. Flest deltagare har arrangemang inom området musik, dans och dramatik. Det visar en ny statistikrapport om studieförbundens verksamhet från Myndigheten för kulturanalys.

- Kulturaktiviteterna inom studieförbundens verksamhet är betydande, såväl i bredd som omfattning. Musikutövande utmärker sig särskilt då det är den dominerande kulturaktiviteten inom studieförbunden, säger Daniel Gustafsson, utredare och statistiker på Myndigheten för kulturanalys.

Statistiken visar även på regionala skillnader. Under 2015 förekom det flest arrangemang inom studieförbunden i de mer befolkningsrika länen. Men sett till antal arrangemang per invånare så var det flest i Västerbottens län.

- Då vi tar hänsyn till antalet invånare per län ser vi att det anordnats klart minst antal studiecirklar och kulturprogram i Stockholms län, flest antal studiecirklar och kulturprogram anordnas i mindre befolkningsrika län. Västerbotten är det län som har flest aktiviteter per invånare, säger Daniel Gustafsson.

En majoritet av deltagarna i studiecirkelverksamheten är kvinnor (56 procent). Närmare en femtedel av deltagarna i studiecirklar hade utländsk bakgrund. Deltagare med högre utbildning liksom äldre deltagare var totalt sett överrepresenterade.

Statistiken visar att de tio studieförbund som finns idag sammantaget står för en mycket omfattande bildnings- och kulturverksamhet i samhället. Enbart i studiecirklarna deltog 2015 cirka 1,7 miljoner deltagare. I verksamhetsformen Kulturprogram var deltagarna/besökarna cirka 20 miljoner och i Annan folkbildningsverksamhet var antalet deltagare ungefär 740 000.

Rapporten Studieförbund 2015 ger en översikt över studieförbundens verksamhet utifrån tillgänglig statistik mellan 2002-2015, med särskilt fokus på verksamhetsåret 2015. Den bygger på de uppgifter som studieförbunden samlar in och som hanteras av SCB. En viss tonvikt i rapporten har lagts på att visa utvecklingen sedan början av 2000-talet. Rapporten finns för nedladdning här.

Läs mer

Länsteatrarnas verksamhetsanslag har urholkats av lönekostnadsutvecklingen, vilket försämrat möjligheterna att anställa personal. Det framgår av den nya rapporten Dramatiska villkor från Myndigheten för kulturanalys, som undersökt det ekonomiska handlingsutrymmet hos länsteatrarna mellan åren 1980 – 2015.

De offentliga verksamhetsanslagen – statliga, regionala och kommunala – till länsteatrarna minskade från 1991 och framåt när de justerats med lönekostnads-index. Det innebär att de ekonomiska förutsättningarna att anställa personal har minskat över tid. Urholkningen av de offentliga anslagen började 20 år innan kultursamverkansmodellens införande.

- Vi har studerat länsteatrarnas ekonomiska situation över en längre tidsperiod, vilket gör att vi kan se om kulturens ekonomiska situation i dag är kopplad till kultursamverkansmodellen, eller till en utveckling som har pågått under en mycket längre tid. Vi kan konstatera att kultursamverkansmodellen inte är förklaringen till att anslagen började urholkas, den processen inleddes långt tidigare, säger Klara Tomson, utredare vid Myndigheten för kulturanalys.

Trots att länsteatrarna har fått lägre köpkraft över tid anlitar de fler personer, även om antalet fast anställda blivit färre över tid. Vidare visar rapporten att den administrativa personalen har ökat i relation till den konstnärliga personalen på länsteatrarna. Antalet årsverken utförda av konstnärlig personal har minskat fortlöpande mellan 1990-2015. Under samma tidsperiod har den administrativa personalen ökat något.

- Rapporten pekar på att de ekonomiska förutsättningarna för att anställa personal minskar, då anslagen till viss del äts upp av löneutvecklingen. Vi ser i studien att länsteatrarna över tid tenderar att anlita fler på frilans och på kortare anställningskontrakt, något som kan tänkas få konsekvenser för såväl arbetsmiljön som den konstnärliga verksamheten, säger Sverker Härd, myndighetschef, Myndigheten för kulturanalys.

Rapporten Dramatiska villkor analyserar hur det ekonomiska utrymmet att bedriva verksamhet vid landets länsteatrar har utvecklats från 1980 till 2015. Rapporten besvarar frågor om länsteatrarnas inkomster och utgifter, verksamhetsbidragens utveckling samt personalstyrkans storlek och sammansättning över tid. Rapporten finns för nedladdning här.

Läs mer

Museer i siffror

20 december 2016

År 2015 gjordes cirka 26,5 miljoner museibesök i Sverige på museer med mer än en årsarbetskraft, vilket är en ökning av besök jämfört med föregående år. Uppgifterna publiceras i Museer 2015 av Myndigheten för kulturanalys.

Vid de centrala museerna gjordes under 2015 7,2 miljoner besök. Kommunala museer hade 5,2 miljoner besök och regionala museer hade drygt 4,5 miljoner besök år 2015. Övriga statliga museer har små förändringar av besök över tid och rapporterade cirka 1,8 miljoner besök under 2015. Vid museer som i rapporten kategoriseras som övriga museer gjordes sammanlagt 7,9 miljoner besök.

Besök av barn och unga uppgick till 28 procent av det totala antalet besök på museer med mer än en årsarbetskraft.

Rapporten innehåller utöver statistik om museibesök från 2003 fram till 2015 även uppgifter om årsarbetskraft, intäkter och kostnader vid museerna. Av rapporten framgår att:

  • ŸÅr 2015 utfördes 5 968 årsarbetskrafter på landets museer som har minst en årsarbetskraft.
  • ŸBland personalen på museer med minst 10 årsarbetskrafter har alla museikategorier fler årsarbetskrafter som utförs av kvinnor (59 %) än män (41 %).
  • ŸDe samlade intäkterna för museer med mer än en årsarbetskraft uppgick 2015 till 5,5 miljarder kronor och kostnaderna uppgick till 5,6 miljarder kronor.
  • ŸÖver perioden 2003–2015 har alla museikategorier en stigande utveckling av både intäkter och kostnader. De centrala museerna har haft den procentuellt största ökningen av både intäkter och kostnader.

Museer 2015 är en sammanställning av uppgifter om de svenska museernas besök, årsarbetskrafter och ekonomi. Statistiken baseras på en enkätundersökning som gått ut till 1 736 museer som uppfyller ICOM:s definition av museum.

I årets undersökning har många museer rättat tidigare inlämnade uppgifter eller kompletterat, där det saknats uppgifter under tidsserien, vilket innebär en påtaglig kvalitetsförbättring i statistiken och att tidigare publicerade uppgifter för åren 2003–2014 har reviderats.

Rapporten Museer 2015 finns för nedladdning här.

Läs mer

Kulturanalys Norden är ett nytt centrum för ökad kunskap om kulturlivet i Norden som inrättas av Nordiska ministerrådet. Myndigheten för kulturanalys har fått uppdraget att bygga upp och ansvara för det. Läs mer på kulturanalysnorden.se.

Kulturanalys Norden har i uppdrag att ta fram statistik och kunskapsunderlag som är till nytta för beslutsfattare som vill utveckla den nordiska kulturpolitiken och stärka det nordiska kulturlivet. Genom statistik och analys belyser vi viktiga frågor om villkoren för det nordiska kulturlivet.

- Under det första verksamhetsåret kommer Kulturanalys Norden framförallt att undersöka och belysa frågor som rör mångfalden inom kultursektorn i Norden, liksom kulturlivets möjlighet att bidrar till integration och inkludering. En annan viktig uppgift för oss den första tiden är att sammanställa befintlig och jämförbar nordisk kulturstatistik som är av kulturpolitisk relevans. Vår förhoppning är att vi ska kunna bidra med kunskap som utvecklar Nordens kulturliv, säger Karolina Windell utredare på Kulturanalys och verksamhetsledare för Kulturanalys Norden.

- Kulturen och kulturpolitiken rör sig ständigt över landgränser och det finns mycket att vinna på att även kunskapen gör detsamma. Inrättandet av Kulturanalys Norden är därför en positiv och spännande nyhet för både det nordiska kulturpolitiska samarbetet och för aktörer i våra respektive länder, och vi är naturligtvis väldigt glada över att ha valts ut att ansvara för det här uppdraget, säger Sverker Härd, myndighetschef, Myndigheten för kulturanalys.

För mer information, kontakta Karolina Windell, telefon 08-52 80 20 04.

Läs mer

Kulturanalys har fått ett tillfälligt nordiskt uppdrag och söker nu en utredare/statistiker med inriktning på kulturstatistik, dnr 2016-115. För utförlig jobbeskrivning klicka här.

Du är välkommen med din ansökan, innehållande personligt brev och CV, senast den 24 januari 2017 till info@kulturanalys.se. OBS förlängd svarstid! Urval kommer ske löpande. Ange tjänstens diarienummer vid din ansökan.

Läs mer