konsert

Aktuellt

Här hittar du aktuella nyheter som rör Kulturanalys verksamhet.

Idag publiceras Värdar eller väktare?, fortsättningen på Myndigheten för kulturanalys mycket uppmärksammade rapport om hot mot författare och konstnärer. I den nya rapporten undersöks hur uppdragsgivare inom konst och litteratur agerar för att hantera och förebygga hot och våld.

Rapporten Hotad kultur? som presenterades i april i år visade att var tredje konstnär och författare någon gång utsatts för hot, våld eller trakasserier. Den uppmärksammade också att konstnärer och författare till skillnad från många andra yrkesgrupper som utsätts för hot ofta saknar det tydliga arbetsmiljöskydd som fast anställda har. Uppdragsgivarnas roll lyftes fram som särskilt betydelsefull men det konstaterades samtidigt att det verkar finnas en osäkerhet kring hur deras ansvar egentligen ser ut.

Mot bakgrund av detta har Kulturanalys genomfört undersökningen Värdar eller väktare? som bygger på intervjuer med företrädare för konsthallar, förlag, kulturredaktioner, bibliotek och museer. Den visar att:

  • Erfarenheterna och sätten att hantera eventuella hot varierar mellan olika typer av uppdragsgivare. Exempelvis beskriver de större institutionerna i högre grad än de mindre att de har rutiner för riskbedömning inför publika arrangemang. De har också ofta upparbetade kontakter med polis och övriga rättsväsendet.
  • När hotfulla händelser förekommer på konstområdet riktas de vanligen mot ett visst verk eller institutionen medan det på litteraturområdet oftast är den enskilde författaren som drabbas.
  • Hot och trakasserier mot kultur drabbar inte bara skaparna utan även yrkesgrupper som bibliotekarier och utställningsvärdar på museer.
  • De intervjuade uppdragsgivarna har ett stort engagemang för de konstnärer och författare de arbetar med, men det juridiska ansvaret är oklart och frågan upplevs som komplicerad.
  • Uppdragsgivarna ser sitt säkerhetsarbete som ett sätt att skapa trygghet för konstnärer, författare och övrig personal och att därigenom upprätthålla yttrandefrihet och konstnärlig frihet.
  • Det kan finnas en spänning mellan säkerhetstänkande och öppenhet som ställs på sin spets om budgeten inte räcker till för både värdar och väktare.
Rapporten Värdar eller väktare? finns för nedladdning här.
Läs mer

Idag publicerar Myndigheten för kulturanalys statistik över kulturmiljöområdet, som bland annat redovisar antalet byggnadsminnen och andra skyddade kulturmiljöer samt statliga anslag till området. Det är första gången på nästan 20 år som sådan statistik publiceras.

Rapporten Kulturmiljöstatistik ingår i uppdraget om officiell statistik för kultur och fritid som Kulturanalys sedan 2012 ansvarar för. För kulturmiljöområdet publicerades statistik senast 1997, då uppdraget innehades av Kulturrådet.

Kulturmiljö är ett mycket omfattande begrepp och i rapporten har en avgränsning gjorts till yttre, fysisk miljö och sådant som är skyddat enligt lagstiftning. Statistiken omfattar därmed bland annat antalet byggnadsminnen, fornlämningar och skyddade miljöer såsom världsarv eller områden utsedda till riksintressen för kulturmiljö. Den redovisar även siffror över statliga anslag och kulturmiljöarbetet på länsstyrelser, i kommuner och det civila samhället. Dessutom presenteras statistik om markanvändning och bebyggelse.

Rapporten visar bland annat att:

  • Tre procent av landets yta är bebyggd och det finns totalt 7,6 miljoner byggnader. Statistiken visar hur dessa är fördelade när det gäller geografisk placering och ålder.
  • Nästan 2 500 byggnader är skyddade som byggnadsminnen och 265 av dessa ägs av staten. Utöver det finns knappt 3 500 kyrkliga byggnadsminnen. På kommunal nivå är 1-2 procent av bebyggelsen skyddad och detta tycks öka, men fullständig statistik saknas.
  • Över 600 000 forn- och kulturlämningar finns, främst gravar. Närmare hälften av dem som är belägna i skog som avverkas påverkas negativt av skogsbruket.

Det statliga kulturmiljövårdsanslaget har legat på samma nivå under hela 2000-talet. Inom kommuner är tillgången till antikvarisk kompetens låg, och 20 procent av kommunerna saknar planeringsunderlag för kulturmiljön.

Rapporten finns för nedladdning här.

Läs mer

Inom Kulturanalys nya uppdrag som värdorganisation för ett kunskapscenter för nordisk kulturpolitik, Kulturanalys Norden, har nu Erik Peurell och Jahnavi Wallin tillträtt sina anställningar.

Erik är fil.dr i litteraturvetenskap från Uppsala universitet. Han har tidigare arbetat på Statens kulturråd bland annat som utredare och som samordnare av Kulturrådets arbete med den officiella statistiken. Han har även erfarenhet av arbete på Kulturdepartementet som departementssekreterare. Han kommer närmast från en tjänst som verksamhetschef för Länsbibliotek Sörmland. Erik är utredare med uppdrag att samordna statistikarbetet inom Kulturanalys Norden.

Jahnavi har en examen i statistik från Uppsala universitet. Hon har tidigare arbetat på Statistiska centralbyrån med framställning och publicering av internationella prisjämförelser. Hon har även varit projektledare och arbetat med kvalitetssäkring av statistiken. Jahnavi är utredare och statistiker inom Kulturanalys Norden.

Kulturanalys Norden har initierats på uppdrag av de nordiska kulturministrarna och finansieras av Nordiska ministerrådet och Myndigheten för kulturanalys.

 

Läs mer

Idag publicerar Myndigheten för kulturanalys rapporten Samhällets utgifter för kultur som ingår i Kulturanalys uppdrag om officiell statistik för kulturområdet. Den redovisar utvecklingen av anslagen till kultur inom staten, kommuner och landsting under 2015 samt över tid.

Under 2015 uppgick de sammanlagda medlen till kultur hos stat, regioner/landsting och kommuner till 26 miljarder kronor. Staten och kommunerna stod för den största delen av de offentliga utgifterna för kultur – 43 respektive 42 procent, och regioner/landsting för resten.

Rapporten visar bland annat att:

  • De offentliga medlen inom stat, kommun och landsting har ökat med totalt omkring 10 procent sedan 2008, och den största ökningen har skett sedan 2013. Medlen har ökat både i kronor och utslaget per invånare, medan kulturens andel av de totala budgetarna hos stat, regioner/landsting och kommuner har varit stabil eller minskat. Detta förklaras av att de totala budgetarna som helhet har ökat mer.
  • Statsbudgetens kulturanslag har ökat sedan 2006 och uppgick 2015 till drygt 11 miljarder kronor. Kulturens andel av statsbudgeten har legat stabil i ett antal år och var 2015 1,26 procent, vilket var en liten minskning. De flesta budgetposter har ökat de senaste tio åren, med undantag för bl.a. kulturmiljövård, bild och form samt presstödet, då detta är kopplat till tidningarnas upplagor vilka sjunkit.
  • Inom regioner/landsting uppgick medlen för kultur till knappt 4 miljarder kronor. Andelen har minskat svagt sedan 2013 och utgjorde 2015 i snitt 1,5 procent av de totala verksamhetskostnaderna. Bibliotek och litteratur är områden som minskat under perioden medan teater, dans och musik fått de största ökningarna.
  • I kommunerna stod kulturanslagen för totalt knappt 11 miljarder kronor. Här har kulturens andel i snitt minskat under en längre period och den varierar mycket mellan kommunernas budgetar – från 1 till 6,9 procent. Kulturanslaget per invånare i olika kommuner varierar mellan 494 och 2685 kronor.

 

Läs mer

I höst kommer en fortsättning på Myndigheten för kulturanalys uppmärksammade rapport om hot och trakasserier mot författare och konstnärer. Ta del av en förhandspresentation på Bokmässan och hör reaktioner från branschen.

Var tredje författare och konstnär i Sverige har utsatts för hot eller trakasserier – det visade rapporten Hotad kultur? i våras. I rapportens kommande andra del undersöks bland annat aktörerna runt författare och konstnärer – förlag, bibliotek, konsthallar m.fl. Vad kan de göra när ”deras” författare och konstnärer drabbas? Utsätts de själva och hur påverkar det deras verksamhet?

Förhandspresentation: Hot och trakasserier – hur påverkas kulturutövare och uppdragsgivare?

Tid: Torsdag 22/9 15.00-15.20 Plats: Seminarielokal F3

Sverker Härd, chef för Myndigheten för kulturanalys, och Moa Almerud, utredare, ger en första presentation av rapporten som släpps senare i höst.

Hot och trakasserier – vad kan förlag och bibliotek göra? 

Tid: Torsdag 22/9 16.30-16.50 Plats: Yttrandefrihetsscenen, C02:08

Var tredje författare utsätts för hot – hur kan förlag och bibliotek stödja dem och stärka deras säkerhet? Vilka strategier kan finnas för att förbättra situationen?

Medverkande: Elnaz Baghlanian, litterär chef på Bokförlaget Atlas; Calle Nathanson, ordförande för Svensk Biblioteksförening och VD för Folkets Hus och Parker samt Anders Rydell, kulturchef på Hallpressen och författare (”Boktjuvarna”, ”Plundrarna”), som leder samtalet. Sverker Härd, chef för Myndigheten för kulturanalys inleder.

För det första seminariet krävs seminariekort.

Välkomna!

Läs mer

Nordiska ministerrådet har beslutat inrätta ett Kunskapscenter för Nordisk Kulturpolitik, och har givit Myndigheten för kulturanalys uppdraget att bygga upp och ansvara för detta.

Kunskapscenter för Nordisk Kulturpolitik är ett projekt med målet att öka kunskapen om kulturlivet i Norden. Centrumet ska bygga upp nordisk kulturstatistik och ta fram kunskapsunderlag som är av kulturpolitisk relevans för de nordiska kulturministrarna och kulturmyndigheterna, nordiska samarbetsorgan och institutioner, kulturlivet, forskare samt de statistiska centralbyråerna.

Verksamheten tar sin utgångspunkt i Nordiska ministerrådets kulturstrategi för 2013-2020, där behovet av ökad forskning och kunskap om området lyfts fram. Centrumet kommer att byggas upp under 2016 och inriktas mot tre kärnområden:

  • Statistik och kulturvanor med syfte att sammanställa och harmonisera nordisk kulturstatistik
  • Utredningar och kulturpolitiska analyser av frågor som är relevanta för det nordiska kulturpolitiska samarbetet, myndigheter och kulturlivet
  • Kunskapsförmedling om kulturlivets förutsättningar och villkor inom Norden.

- Kulturen och kulturpolitiken rör sig ständigt över landgränser och det finns mycket att vinna på att även kunskapen gör detsamma. Inrättandet av kunskapscentret är därför en positiv och spännande nyhet för både det nordiska kulturpolitiska samarbetet och aktörer i våra respektive länder, och vi är naturligtvis väldigt glada över att ha valts ut att ansvara för det här uppdraget, säger Sverker Härd, myndighetschef, Myndigheten för kulturanalys.

Nordiska ministerrådet är huvudfinansiär för centrumet. En verksamhetsledare/projektledare samt två statistiker/utredare kommer att arbeta med verksamheten, vilken kommer att integreras i Kulturanalys organisation för att dra nytta av gemensamma kompetenser och synergieffekter.

Läs mer

Hot mot författare och konstnärer – vad kan samhället göra?

Tid: Måndag 4/7 kl 14.15-15.15
Plats:
Länsteatern, Bredgatan 10, Visby

Var tredje konstnär och författare har någon gång utsatts för hot, våld eller trakasserier – det visar vår uppmärksammade rapport Hotad kultur? En undersökning om hot, trakasserier och våld mot konstnärer och författare i Sverige.

I Almedalen bjuder vi in till fortsatt diskussion utifrån rapporten. Hur påverkas det öppna demokratiska samhället av hoten? Räcker dagens lagar och varför anmäls så få av brotten? Kulturutövarna saknar oftast helt skyddsnät i form av fasta arbetsgivare och ekonomiska resurser – hur kan denna speciella problematik hanteras? Vad kan rättsväsendet, politiken, kulturvärlden och yrkesförbunden göra – vilka konstruktiva vägar finns framåt?

Seminariet inleds med en kort presentation av rapporten följt av ett samtal med Gunnar Ardelius, författare och ordförande i Sveriges Författarförbund; Gunilla Carlsson, riksdagsledamot (S) och vice ordförande i kulturutskottet; Sofia Curman, chefredaktör för Konstnären (KRO/KIF); Johan Grenfors, biträdande chef för Nationella operativa avdelningen/Polismyndigheten samt Sverker Härd, chef för Kulturanalys

Samtalet leds av Karin Magnusson, Aftonbladet.

Seminariet ingår i Kultur i Almedalen – se hela programmet på www.kulturialmedalen.se

Läs mer