konsert

Aktuellt

Här hittar du aktuella nyheter som rör Kulturanalys verksamhet.

Myndigheten för kulturanalys utökar sin verksamhet och söker nu tre nya medarbetare:

Utredare/statistiker med inriktning på officiell kulturstatistik, dnr 2016-58

Utredare med inriktning på nordisk statistiksamordning och utvärdering, dnr 2016-59

Utredare/statistiker med inriktning på nordisk kulturstatistik, dnr 2016-60

Du är välkommen med din ansökan, innehållande personligt brev och CV, senast den 8 juni 2016 till info@kulturanalys.se. Urval kommer ske löpande. Ange tjänstens diarienummer vid din ansökan.

Läs mer

Hot, trakasserier, våld, stöld eller skadegörelse har drabbat var tredje författare och konstnär någon gång, och för vissa är det en vardag. Det visar rapporten Hotad kultur? En undersökning om hot, trakasserier och våld mot konstnärer och författare i Sverige”.

Undersökningen är den första i sitt slag och har genomförts i samarbete med Sveriges Författarförbund och KRO/KIF. Rapporten baseras på en enkätundersökning som besvarats av knappt 3 000 medlemmar i förbunden och visar bland annat att:

  • Ÿ Var tredje författare och konstnär har någon gång drabbats av hot, våld, trakasserier, stöld eller skadegörelse. Var sjätte har utsatts under det senaste året.
  • Ÿ Många utsätts aldrig, ytterligare andra vid enstaka tillfällen, medan en mindre grupp (10-30% av de utsatta) är så utsatt att det sannolikt är en del av vardagen.
  • Ÿ Hot och trakasserier är vanligast och sker lika ofta via nätet som andra kanaler. Hot drabbar fler författare än konstnärer, medan var tredje konstnär har utsatts för skadegörelse och stöld av verk. Våld drabbar författare och konstnärer i lika utsträckning och är minst vanligt – 5% har utsatts någon gång.
  • Ÿ Män och kvinnor drabbas i samma utsträckning. Personer med utländsk bakgrund är mer utsatta än andra, i synnerhet för våld. Personer som ofta är synliga i offentligheten hör också till de mer utsatta. Bland författarna finns ett tydligt samband mellan samhällskritisk ambition och utsatthet för hot.
  • Ÿ Förövarna är i de flesta fall okända. Författarna upplever ofta att händelserna riktas mot deras åsikter medan konstnärerna oftast valt enkätsvaret ”en allmänt arg och missnöjd person”. En fjärdedel av alla händelser uppfattas ha politiska motiv.
  • Ÿ Jämfört med arbetsmarknaden i stort är författarna mer utsatta än genomsnittet, och på nivå med politiker. Konstnärerna ligger strax under snittet.
  • Ÿ Knappt 20% polisanmäler och hot via nätet är det brott som anmäls minst.
  • Ÿ Vissa – 14% – av dem som är oroliga och utsatta har lämnat ett uppdrag på grund av detta, och hälften menar att deras konstnärliga frihet har minskat.
  • Ÿ Många uppger dock att de samtidigt stärkts i sitt engagemang och sin vilja att uttrycka sig konstnärligt.
Läs mer

Hur utvecklas kulturområdet i relation till de kulturpolitiska målen? Det är ämnet för rapporten Kulturanalys 2016.

Kulturanalys har regeringens uppdrag att varje år följa upp de kulturpolitiska målen utifrån de analyser, utvärderingar och bedömningar som myndigheten publicerat det senaste året. Det sker i rapporten Kulturanalys, som i år har delaktighet och demokrati som tema.

Utifrån det senaste årets rapporter om bland annat kulturvanor, personalsammansättningen i kultursektorn och museistatistik görs i Kulturanalys 2016 en bedömning av läget på kulturområdet i relation till det kulturpolitiska målet om att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Tre områden identifieras också där det är särskilt angeläget att vidta åtgärder om delaktigheten ska stärkas:

  • Möjligheten att utveckla ett kulturintresse – Idag påverkar faktorer som utbildning, inkomst, boendeort och funktionshinder vilka som tar del av konstnärlig och professionell kultur.
  • Möjligheten att vara professionellt verksam inom kultursektorn – Trots uppsatta mål och satsningar på mångfald är andelen anställda med utländsk bakgrund underrepresenterade inom statligt styrda kulturinstitutioner.
  • Möjligheten att vara delaktig i utvecklingen av regional kulturpolitik – Kultursamverkansmodellen har inneburit en ökad regional delaktighet överlag, men inte för alla aktörer, och särskilt samverkan med civilsamhället behöver utvecklas.
Läs mer

Kulturanalys publicerade i januari rapporten Kulturvanor, och som en del i detta projekt uppdrog myndigheten åt en extern forskare att göra en fördjupad analys av de kulturvanefrågor som ställts i SOM-institutets undersökning 2014.

Analysen gjordes av Mikael Börjesson, professor i utbildningssociologi vid forskningsgruppen för utbildnings- och utbildningssociologi (SEC), Uppsala universitet, och syftet var att utifrån befintliga data se hur kulturvanor samvarierar med indikatorer som utbildning, inkomst, kön och ålder m.fl. Metoden (specifik multipel korrespondensanalys) som använts är en modern variant av den som låg till grund för Bourdieus standardverk La Distinction.

Rummet av kulturvanor. En fördjupad analys av 2014 års SOM-undersökning finns nu för nedladdning här.

Läs mer

Kulturanalys årsredovisning för 2015 överlämnades idag till Regeringen, och finns för nedladdning här.

Läs mer

Klyftorna ökar i samhället – gäller det också kulturen? Vad händer när ekonomiska skillnader blir större, landsbygden alltmer glesbefolkad och vi lever i individanpassade världar på nätet?

Tisdagen den 19 januari arrangerade vi vår konferens Kulturpolitisk dag på temat ”Kultur för vem?”, med presentation av ny forskning och samtal om kulturpolitiska frågor, utmaningar, möjligheter och strategier framåt.

För er som inte hade möjlighet att delta i evenemanget finns nedan möjlighet att ta del av presentationer och paneldebatter. Programmet i pdf-format finns för nedladdning här.

 

Inledning

Sverker Härd, chef för Myndigheten för Kulturanalys, och Soledad Piñero Misa, moderator, hälsar välkommen. Inledning av kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

 

Ökade klyftor – också i kulturen? 

Sverker Härd presenterar den nya rapporten Kulturvanor. Samtal utifrån rapporten – Vad krävs för att alla ska ha lika tillgång till kultur? Hur påverkar ökade socioekonomiska skillnader i samhället?

Panel: Daniel Birnbaum, överintendent Moderna museet; Dilsa Demirbag-Sten, verksamhetsansvarig Berättarministeriet Edna Eriksson, projektledare för ”Äga rum” – Kulturrådets uppdrag om kultur i bostadsområden med bl.a. lågt valdeltagande; Sverker Härd, myndighetschef Kulturanalys

 

Dagens samhällstrender och framtidens kulturpolitik

Introduktion till eftermiddagsprogrammet av Klara Tomson, utredare Myndigheten för kulturanalys.

Uppkopplad eller frånkopplad landsbygd?

Digitaliseringen har på många sätt revolutionerat tillgången till kultur i glesbygden – men finns det risker för nya vita fläckar på framtidens kulturkarta? Vad händer med kulturutbudet runt om i landet när allt färre bor i glesbygd? Vilka möjligheter och utmaningar finns i kultursamverkansmodellen?

Kort presentation av Mats Söderlund, författare och poet, som just nu genomför en studie om kulturpolitik och kultur i hela landet.

Samtal om läget och strategier framåt med Calle Nathanson, VD Folkets Hus och Parker och Märta Molin, kulturchef Landstinget Västernorrland.

 

Hur påverkar bilder vår uppfattning av verkligheten?

Kort föreläsning av Ruben Östlund, filmregissör (”Turist”) och professor vid Akademin Valand, Göteborg

Digitala klyftor – vem kan hantera bildsamhället?

På ett drygt decennium har internet och sociala medier ritat om kartan för hur vi tar del av händelser i världen, och vi får allt mer information i form av bild. Hur bra är vi på att förstå detta språk? Vad händer när vårt informationsintag skräddarsys baserat på vad vi redan gillar? Uppstår nya kunskapsklyftor och demokratiproblem i den digitala världen, och hur hanteras detta inom kultur-, medie- och utbildningspolitiken?

Panel: Ehsan Fadakar, chef för sociala medier Schibsted; Christer Nylander, riksdagsledamot (L), vice ordförande i utbildningsutskottet och tidigare vice ordförande i kulturutskottet; Ewa Thorslund, direktör Medierådet; Ruben Östlund, filmregissör och professor vid Akademin Valand

Avslutande ord - Sverker Härd

Läs mer

Nästan alla tar del av kultur, men vilken sorts kultur och hur ofta varierar, och en faktor med mycket stor påverkan är utbildningsnivå. Det slås fast i vår nya rapport Kulturvanor som baseras på material från SOM-undersökningen 2014 och täcker in personer 16-85 år. Den omfattar både att ta del av kultur (läsa, gå på teater etc.) och att själv utöva (t. ex. måla, dansa och skriva).

Undersökningen visar bland annat att:

  • De tre vanligaste kulturvanorna är att lyssna på musik, se på film och läsa en bok. De allra flesta gör detta någon gång under ett år, och ofta betydligt mer frekvent än så.
  • Personer med eftergymnasial utbildning tar oftare del av så gott som alla typer av kultur. Utbildning påverkar kulturvanorna mer än social klassbakgrund och hushållets inkomster.
  • Att ta del av kultur som opera, teater och konstutställning kräver ofta pengar, planering och resor. Sådan ”traditionell” kultur påverkas mer av faktorer som boendeort, utbildning och inkomst än vad eget utövande och lättåtkomlig kultur/populärkultur som t.ex. musiklyssning gör.
  • Kvinnor är mer aktiva inom nästan alla kulturformer. När det gäller ålder är de yngre mest kulturaktiva överlag, men i fråga om scenkonst är aktiviteten minst lika hög bland de äldre.
  • De kulturvanor som går att studera över tid visar mer på stabilitet än förändring.

Hela rapporten finns att ladda ner här.

 

Läs mer