konsert

Aktuellt

Här hittar du aktuella nyheter som rör Kulturanalys verksamhet.

Museer i siffror

20 december 2016

År 2015 gjordes cirka 26,5 miljoner museibesök i Sverige på museer med mer än en årsarbetskraft, vilket är en ökning av besök jämfört med föregående år. Uppgifterna publiceras i Museer 2015 av Myndigheten för kulturanalys.

Vid de centrala museerna gjordes under 2015 7,2 miljoner besök. Kommunala museer hade 5,2 miljoner besök och regionala museer hade drygt 4,5 miljoner besök år 2015. Övriga statliga museer har små förändringar av besök över tid och rapporterade cirka 1,8 miljoner besök under 2015. Vid museer som i rapporten kategoriseras som övriga museer gjordes sammanlagt 7,9 miljoner besök.

Besök av barn och unga uppgick till 28 procent av det totala antalet besök på museer med mer än en årsarbetskraft.

Rapporten innehåller utöver statistik om museibesök från 2003 fram till 2015 även uppgifter om årsarbetskraft, intäkter och kostnader vid museerna. Av rapporten framgår att:

  • ŸÅr 2015 utfördes 5 968 årsarbetskrafter på landets museer som har minst en årsarbetskraft.
  • ŸBland personalen på museer med minst 10 årsarbetskrafter har alla museikategorier fler årsarbetskrafter som utförs av kvinnor (59 %) än män (41 %).
  • ŸDe samlade intäkterna för museer med mer än en årsarbetskraft uppgick 2015 till 5,5 miljarder kronor och kostnaderna uppgick till 5,6 miljarder kronor.
  • ŸÖver perioden 2003–2015 har alla museikategorier en stigande utveckling av både intäkter och kostnader. De centrala museerna har haft den procentuellt största ökningen av både intäkter och kostnader.

Museer 2015 är en sammanställning av uppgifter om de svenska museernas besök, årsarbetskrafter och ekonomi. Statistiken baseras på en enkätundersökning som gått ut till 1 736 museer som uppfyller ICOM:s definition av museum.

I årets undersökning har många museer rättat tidigare inlämnade uppgifter eller kompletterat, där det saknats uppgifter under tidsserien, vilket innebär en påtaglig kvalitetsförbättring i statistiken och att tidigare publicerade uppgifter för åren 2003–2014 har reviderats.

Rapporten Museer 2015 finns för nedladdning här.

Läs mer

Kulturanalys Norden är ett nytt centrum för ökad kunskap om kulturlivet i Norden som inrättas av Nordiska ministerrådet. Myndigheten för kulturanalys har fått uppdraget att bygga upp och ansvara för det. Läs mer på kulturanalysnorden.se.

Kulturanalys Norden har i uppdrag att ta fram statistik och kunskapsunderlag som är till nytta för beslutsfattare som vill utveckla den nordiska kulturpolitiken och stärka det nordiska kulturlivet. Genom statistik och analys belyser vi viktiga frågor om villkoren för det nordiska kulturlivet.

- Under det första verksamhetsåret kommer Kulturanalys Norden framförallt att undersöka och belysa frågor som rör mångfalden inom kultursektorn i Norden, liksom kulturlivets möjlighet att bidrar till integration och inkludering. En annan viktig uppgift för oss den första tiden är att sammanställa befintlig och jämförbar nordisk kulturstatistik som är av kulturpolitisk relevans. Vår förhoppning är att vi ska kunna bidra med kunskap som utvecklar Nordens kulturliv, säger Karolina Windell utredare på Kulturanalys och verksamhetsledare för Kulturanalys Norden.

- Kulturen och kulturpolitiken rör sig ständigt över landgränser och det finns mycket att vinna på att även kunskapen gör detsamma. Inrättandet av Kulturanalys Norden är därför en positiv och spännande nyhet för både det nordiska kulturpolitiska samarbetet och för aktörer i våra respektive länder, och vi är naturligtvis väldigt glada över att ha valts ut att ansvara för det här uppdraget, säger Sverker Härd, myndighetschef, Myndigheten för kulturanalys.

För mer information, kontakta Karolina Windell, telefon 08-52 80 20 04.

Läs mer

Kulturanalys har fått ett tillfälligt nordiskt uppdrag och söker nu en utredare/statistiker med inriktning på kulturstatistik, dnr 2016-115. För utförlig jobbeskrivning klicka här.

Du är välkommen med din ansökan, innehållande personligt brev och CV, senast den 24 januari 2017 till info@kulturanalys.se. OBS förlängd svarstid! Urval kommer ske löpande. Ange tjänstens diarienummer vid din ansökan.

Läs mer

Mellan passion och administration – en (o)möjlig balansgång?

 

En kulturpolitisk dag om kulturinstitutioners handlingsutrymme

 

På årets kulturpolitiska dag blickar vi både bakåt och framåt i tiden och lyfter frågor om förutsättningar för konstnärlig verksamhet på landets kulturinstitutioner. Hur ser det konstnärliga handlingsutrymmet ut i relation till de ekonomiska förutsättningarna? Hjälper eller stjälper den kulturpolitiska administrationen konstnärerna? Hur påverkas konstnärer och kulturinstitutioner av att andelen frilansare tycks öka och de fasta anställningarna minska? Till vår hjälp att diskutera dessa frågor har vi en aktuell studie av länsteatrarnas ekonomiska utveckling under de senaste 35 åren. Därtill har vi bjudit in några av de mest kunniga och engagerade experter för att samtal om förutsättningarna för konstnärlig verksamhet på kulturinstitutioner.

Panel: Konsten att göra storverk med en ekonomisk svångrem

Ny statistik visas att statens kulturanslag har ökat sedan 2006. Samtidigt hörs röster om att anslagen till kulturen urholkas och att kulturinstitutionernas uppdrag växer. Hur hanterar kulturens ledare denna ekvation?

Panel: Skådespel på entreprenad 

Kulturanalys rapport visar att de ekonomiska ramarna för att anställa personal på länsteatrarna har blivit snävare. Antalet fast anställda skådespelare har minskat, medan visstidsanställningar och frilansare tycks ha ökat. Vad får det för konsekvenser för ledarskapet, den konstnärliga verksamheten och för arbetsmiljön på teatrarna?

Panel: Konstnärlig frihet och ökad administration

Under de senaste åren har vi återkommande hört att New Public Management letat sig in i kultursektorn. Kulturanalys rapport bekräftar att antalet årsverken utförda av fastanställda administratörer ökar, medan konstnärlig personal minskar vid länsteatrarna. Vad beror den ökade administrationen på inom kulturinstitutioner? Och vad får den för konsekvenser för den konstnärliga verksamheten?

Tid: Fredag den 20 januari,  kl. 9.30-15.30

Plats: Bygget fest och konferens, Norrlandsgatan 11 4 tr, Stockholm

Anmälan: Senast onsdagen den 11 januari till anmalan@kulturanalys.se. Lättare lunch och kaffe ingår. Vänligen meddela eventuella kostönskemål.

Deltagandet är kostnadsfritt, men eventuell avanmälan måste ske senast 12 januari, annars faktureras en avgift på 300 kr.

Välkommen!

Läs mer

Idag publiceras Värdar eller väktare?, fortsättningen på Myndigheten för kulturanalys mycket uppmärksammade rapport om hot mot författare och konstnärer. I den nya rapporten undersöks hur uppdragsgivare inom konst och litteratur agerar för att hantera och förebygga hot och våld.

Rapporten Hotad kultur? som presenterades i april i år visade att var tredje konstnär och författare någon gång utsatts för hot, våld eller trakasserier. Den uppmärksammade också att konstnärer och författare till skillnad från många andra yrkesgrupper som utsätts för hot ofta saknar det tydliga arbetsmiljöskydd som fast anställda har. Uppdragsgivarnas roll lyftes fram som särskilt betydelsefull men det konstaterades samtidigt att det verkar finnas en osäkerhet kring hur deras ansvar egentligen ser ut.

Mot bakgrund av detta har Kulturanalys genomfört undersökningen Värdar eller väktare? som bygger på intervjuer med företrädare för konsthallar, förlag, kulturredaktioner, bibliotek och museer. Den visar att:

  • Erfarenheterna och sätten att hantera eventuella hot varierar mellan olika typer av uppdragsgivare. Exempelvis beskriver de större institutionerna i högre grad än de mindre att de har rutiner för riskbedömning inför publika arrangemang. De har också ofta upparbetade kontakter med polis och övriga rättsväsendet.
  • När hotfulla händelser förekommer på konstområdet riktas de vanligen mot ett visst verk eller institutionen medan det på litteraturområdet oftast är den enskilde författaren som drabbas.
  • Hot och trakasserier mot kultur drabbar inte bara skaparna utan även yrkesgrupper som bibliotekarier och utställningsvärdar på museer.
  • De intervjuade uppdragsgivarna har ett stort engagemang för de konstnärer och författare de arbetar med, men det juridiska ansvaret är oklart och frågan upplevs som komplicerad.
  • Uppdragsgivarna ser sitt säkerhetsarbete som ett sätt att skapa trygghet för konstnärer, författare och övrig personal och att därigenom upprätthålla yttrandefrihet och konstnärlig frihet.
  • Det kan finnas en spänning mellan säkerhetstänkande och öppenhet som ställs på sin spets om budgeten inte räcker till för både värdar och väktare.
Rapporten Värdar eller väktare? finns för nedladdning här.
Läs mer

Idag publicerar Myndigheten för kulturanalys statistik över kulturmiljöområdet, som bland annat redovisar antalet byggnadsminnen och andra skyddade kulturmiljöer samt statliga anslag till området. Det är första gången på nästan 20 år som sådan statistik publiceras.

Rapporten Kulturmiljöstatistik ingår i uppdraget om officiell statistik för kultur och fritid som Kulturanalys sedan 2012 ansvarar för. För kulturmiljöområdet publicerades statistik senast 1997, då uppdraget innehades av Kulturrådet.

Kulturmiljö är ett mycket omfattande begrepp och i rapporten har en avgränsning gjorts till yttre, fysisk miljö och sådant som är skyddat enligt lagstiftning. Statistiken omfattar därmed bland annat antalet byggnadsminnen, fornlämningar och skyddade miljöer såsom världsarv eller områden utsedda till riksintressen för kulturmiljö. Den redovisar även siffror över statliga anslag och kulturmiljöarbetet på länsstyrelser, i kommuner och det civila samhället. Dessutom presenteras statistik om markanvändning och bebyggelse.

Rapporten visar bland annat att:

  • Tre procent av landets yta är bebyggd och det finns totalt 7,6 miljoner byggnader. Statistiken visar hur dessa är fördelade när det gäller geografisk placering och ålder.
  • Nästan 2 500 byggnader är skyddade som byggnadsminnen och 265 av dessa ägs av staten. Utöver det finns knappt 3 500 kyrkliga byggnadsminnen. På kommunal nivå är 1-2 procent av bebyggelsen skyddad och detta tycks öka, men fullständig statistik saknas.
  • Över 600 000 forn- och kulturlämningar finns, främst gravar. Närmare hälften av dem som är belägna i skog som avverkas påverkas negativt av skogsbruket.

Det statliga kulturmiljövårdsanslaget har legat på samma nivå under hela 2000-talet. Inom kommuner är tillgången till antikvarisk kompetens låg, och 20 procent av kommunerna saknar planeringsunderlag för kulturmiljön.

Rapporten finns för nedladdning här.

Läs mer

Inom Kulturanalys nya uppdrag som värdorganisation för ett kunskapscenter för nordisk kulturpolitik, Kulturanalys Norden, har nu Erik Peurell och Jahnavi Wallin tillträtt sina anställningar.

Erik är fil.dr i litteraturvetenskap från Uppsala universitet. Han har tidigare arbetat på Statens kulturråd bland annat som utredare och som samordnare av Kulturrådets arbete med den officiella statistiken. Han har även erfarenhet av arbete på Kulturdepartementet som departementssekreterare. Han kommer närmast från en tjänst som verksamhetschef för Länsbibliotek Sörmland. Erik är utredare med uppdrag att samordna statistikarbetet inom Kulturanalys Norden.

Jahnavi har en examen i statistik från Uppsala universitet. Hon har tidigare arbetat på Statistiska centralbyrån med framställning och publicering av internationella prisjämförelser. Hon har även varit projektledare och arbetat med kvalitetssäkring av statistiken. Jahnavi är utredare och statistiker inom Kulturanalys Norden.

Kulturanalys Norden har initierats på uppdrag av de nordiska kulturministrarna och finansieras av Nordiska ministerrådet och Myndigheten för kulturanalys.

 

Läs mer