konsert

Aktuellt

Här hittar du aktuella nyheter som rör Kulturanalys verksamhet.

I höst kommer en fortsättning på Myndigheten för kulturanalys uppmärksammade rapport om hot och trakasserier mot författare och konstnärer. Ta del av en förhandspresentation på Bokmässan och hör reaktioner från branschen.

Var tredje författare och konstnär i Sverige har utsatts för hot eller trakasserier – det visade rapporten Hotad kultur? i våras. I rapportens kommande andra del undersöks bland annat aktörerna runt författare och konstnärer – förlag, bibliotek, konsthallar m.fl. Vad kan de göra när ”deras” författare och konstnärer drabbas? Utsätts de själva och hur påverkar det deras verksamhet?

Förhandspresentation: Hot och trakasserier – hur påverkas kulturutövare och uppdragsgivare?

Tid: Torsdag 22/9 15.00-15.20 Plats: Seminarielokal F3

Sverker Härd, chef för Myndigheten för kulturanalys, och Moa Almerud, utredare, ger en första presentation av rapporten som släpps senare i höst.

Hot och trakasserier – vad kan förlag och bibliotek göra? 

Tid: Torsdag 22/9 16.30-16.50 Plats: Yttrandefrihetsscenen, C02:08

Var tredje författare utsätts för hot – hur kan förlag och bibliotek stödja dem och stärka deras säkerhet? Vilka strategier kan finnas för att förbättra situationen?

Medverkande: Elnaz Baghlanian, litterär chef på Bokförlaget Atlas; Calle Nathanson, ordförande för Svensk Biblioteksförening och VD för Folkets Hus och Parker samt Anders Rydell, kulturchef på Hallpressen och författare (”Boktjuvarna”, ”Plundrarna”), som leder samtalet. Sverker Härd, chef för Myndigheten för kulturanalys inleder.

För det första seminariet krävs seminariekort.

Välkomna!

Läs mer

Nordiska ministerrådet har beslutat inrätta ett Kunskapscenter för Nordisk Kulturpolitik, och har givit Myndigheten för kulturanalys uppdraget att bygga upp och ansvara för detta.

Kunskapscenter för Nordisk Kulturpolitik är ett projekt med målet att öka kunskapen om kulturlivet i Norden. Centrumet ska bygga upp nordisk kulturstatistik och ta fram kunskapsunderlag som är av kulturpolitisk relevans för de nordiska kulturministrarna och kulturmyndigheterna, nordiska samarbetsorgan och institutioner, kulturlivet, forskare samt de statistiska centralbyråerna.

Verksamheten tar sin utgångspunkt i Nordiska ministerrådets kulturstrategi för 2013-2020, där behovet av ökad forskning och kunskap om området lyfts fram. Centrumet kommer att byggas upp under 2016 och inriktas mot tre kärnområden:

  • Statistik och kulturvanor med syfte att sammanställa och harmonisera nordisk kulturstatistik
  • Utredningar och kulturpolitiska analyser av frågor som är relevanta för det nordiska kulturpolitiska samarbetet, myndigheter och kulturlivet
  • Kunskapsförmedling om kulturlivets förutsättningar och villkor inom Norden.

- Kulturen och kulturpolitiken rör sig ständigt över landgränser och det finns mycket att vinna på att även kunskapen gör detsamma. Inrättandet av kunskapscentret är därför en positiv och spännande nyhet för både det nordiska kulturpolitiska samarbetet och aktörer i våra respektive länder, och vi är naturligtvis väldigt glada över att ha valts ut att ansvara för det här uppdraget, säger Sverker Härd, myndighetschef, Myndigheten för kulturanalys.

Nordiska ministerrådet är huvudfinansiär för centrumet. En verksamhetsledare/projektledare samt två statistiker/utredare kommer att arbeta med verksamheten, vilken kommer att integreras i Kulturanalys organisation för att dra nytta av gemensamma kompetenser och synergieffekter.

Läs mer

Hot mot författare och konstnärer – vad kan samhället göra?

Tid: Måndag 4/7 kl 14.15-15.15
Plats:
Länsteatern, Bredgatan 10, Visby

Var tredje konstnär och författare har någon gång utsatts för hot, våld eller trakasserier – det visar vår uppmärksammade rapport Hotad kultur? En undersökning om hot, trakasserier och våld mot konstnärer och författare i Sverige.

I Almedalen bjuder vi in till fortsatt diskussion utifrån rapporten. Hur påverkas det öppna demokratiska samhället av hoten? Räcker dagens lagar och varför anmäls så få av brotten? Kulturutövarna saknar oftast helt skyddsnät i form av fasta arbetsgivare och ekonomiska resurser – hur kan denna speciella problematik hanteras? Vad kan rättsväsendet, politiken, kulturvärlden och yrkesförbunden göra – vilka konstruktiva vägar finns framåt?

Seminariet inleds med en kort presentation av rapporten följt av ett samtal med Gunnar Ardelius, författare och ordförande i Sveriges Författarförbund; Gunilla Carlsson, riksdagsledamot (S) och vice ordförande i kulturutskottet; Sofia Curman, chefredaktör för Konstnären (KRO/KIF); Johan Grenfors, biträdande chef för Nationella operativa avdelningen/Polismyndigheten samt Sverker Härd, chef för Kulturanalys

Samtalet leds av Karin Magnusson, Aftonbladet.

Seminariet ingår i Kultur i Almedalen – se hela programmet på www.kulturialmedalen.se

Läs mer

Under 2015 gjordes 7,3 miljoner besök på de centrala museerna, vilket var den högsta siffran sedan 2012. Det visar ny statistik som Kulturanalys publicerar idag i rapporten Besöksutveckling för de centrala museerna 2015. Publiken ökade under året med totalt 300 000 besök och den främsta orsaken till det var fler besök på Vasamuseet, Hallwylska museet, Naturhistoriska riksmuseet och Prins Eugens Waldemarsudde.

Skansen och Vasamuseet hade i särklass flest besökare med cirka 1,3 miljoner besök vardera. Näst efter dem följer Naturhistoriska riksmuseet med omkring en halv miljon besök.

Publikundersökningarna som genomförts på museerna samt deras besöksstatistik visar bland annat att:

  • Centralmuseernas publik har överlag en relativt jämn fördelning när det gäller åldersgrupper. Störst andel barn och unga hade Forum för levande historia, Tekniska museet och Naturhistoriska riksmuseet.
  • De allra flesta av museerna besöks av fler kvinnor än män.
  • Andelen personer med eftergymnasial utbildning är nästan tre gånger så stor bland museibesökarna som i befolkningen generellt.
  • I genomsnitt är 7 av 10 besökare bosatta i Sverige och besökare från det egna länet är vanligast. Men variationerna är stora när det gäller i vilken grad museerna lockar turister eller lokal publik. På ArkDes och Moderna Museet i Stockholm är 7 av 10 besökare bosatta utomlands och på Vasamuseet ännu fler.

I rapporten finns både övergripande siffror och ett avsnitt om varje museum. Kulturanalys har under året tillsammans med museerna genomfört ett stort arbete för att utveckla och standardisera metoderna för besöksräkning, vilket också redovisas i rapporten.

Läs mer

Myndigheten för kulturanalys utökar sin verksamhet och söker nu tre nya medarbetare:

Utredare/statistiker med inriktning på officiell kulturstatistik, dnr 2016-58

Utredare med inriktning på nordisk statistiksamordning och utvärdering, dnr 2016-59

Utredare/statistiker med inriktning på nordisk kulturstatistik, dnr 2016-60

Du är välkommen med din ansökan, innehållande personligt brev och CV, senast den 8 juni 2016 till info@kulturanalys.se. Urval kommer ske löpande. Ange tjänstens diarienummer vid din ansökan.

Läs mer

Hot, trakasserier, våld, stöld eller skadegörelse har drabbat var tredje författare och konstnär någon gång, och för vissa är det en vardag. Det visar rapporten Hotad kultur? En undersökning om hot, trakasserier och våld mot konstnärer och författare i Sverige”.

Undersökningen är den första i sitt slag och har genomförts i samarbete med Sveriges Författarförbund och KRO/KIF. Rapporten baseras på en enkätundersökning som besvarats av knappt 3 000 medlemmar i förbunden och visar bland annat att:

  • Ÿ Var tredje författare och konstnär har någon gång drabbats av hot, våld, trakasserier, stöld eller skadegörelse. Var sjätte har utsatts under det senaste året.
  • Ÿ Många utsätts aldrig, ytterligare andra vid enstaka tillfällen, medan en mindre grupp (10-30% av de utsatta) är så utsatt att det sannolikt är en del av vardagen.
  • Ÿ Hot och trakasserier är vanligast och sker lika ofta via nätet som andra kanaler. Hot drabbar fler författare än konstnärer, medan var tredje konstnär har utsatts för skadegörelse och stöld av verk. Våld drabbar författare och konstnärer i lika utsträckning och är minst vanligt – 5% har utsatts någon gång.
  • Ÿ Män och kvinnor drabbas i samma utsträckning. Personer med utländsk bakgrund är mer utsatta än andra, i synnerhet för våld. Personer som ofta är synliga i offentligheten hör också till de mer utsatta. Bland författarna finns ett tydligt samband mellan samhällskritisk ambition och utsatthet för hot.
  • Ÿ Förövarna är i de flesta fall okända. Författarna upplever ofta att händelserna riktas mot deras åsikter medan konstnärerna oftast valt enkätsvaret ”en allmänt arg och missnöjd person”. En fjärdedel av alla händelser uppfattas ha politiska motiv.
  • Ÿ Jämfört med arbetsmarknaden i stort är författarna mer utsatta än genomsnittet, och på nivå med politiker. Konstnärerna ligger strax under snittet.
  • Ÿ Knappt 20% polisanmäler och hot via nätet är det brott som anmäls minst.
  • Ÿ Vissa – 14% – av dem som är oroliga och utsatta har lämnat ett uppdrag på grund av detta, och hälften menar att deras konstnärliga frihet har minskat.
  • Ÿ Många uppger dock att de samtidigt stärkts i sitt engagemang och sin vilja att uttrycka sig konstnärligt.
Läs mer

Hur utvecklas kulturområdet i relation till de kulturpolitiska målen? Det är ämnet för rapporten Kulturanalys 2016.

Kulturanalys har regeringens uppdrag att varje år följa upp de kulturpolitiska målen utifrån de analyser, utvärderingar och bedömningar som myndigheten publicerat det senaste året. Det sker i rapporten Kulturanalys, som i år har delaktighet och demokrati som tema.

Utifrån det senaste årets rapporter om bland annat kulturvanor, personalsammansättningen i kultursektorn och museistatistik görs i Kulturanalys 2016 en bedömning av läget på kulturområdet i relation till det kulturpolitiska målet om att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Tre områden identifieras också där det är särskilt angeläget att vidta åtgärder om delaktigheten ska stärkas:

  • Möjligheten att utveckla ett kulturintresse – Idag påverkar faktorer som utbildning, inkomst, boendeort och funktionshinder vilka som tar del av konstnärlig och professionell kultur.
  • Möjligheten att vara professionellt verksam inom kultursektorn – Trots uppsatta mål och satsningar på mångfald är andelen anställda med utländsk bakgrund underrepresenterade inom statligt styrda kulturinstitutioner.
  • Möjligheten att vara delaktig i utvecklingen av regional kulturpolitik – Kultursamverkansmodellen har inneburit en ökad regional delaktighet överlag, men inte för alla aktörer, och särskilt samverkan med civilsamhället behöver utvecklas.
Läs mer